20 saker du och ditt barn kan göra i naturen!

Jag är ett stort fan av naturen, det har varit mitt intresse nummer ett sen barnsben, och jag minns lyckan över att klättra i träd, leta bär, bygga kojor och upptäcka nya spännande platser att leka på. Ett av mina mest fantastiska minnen är när det drog in till storm och mamma tog med mig och mina bröder till stranden så vi skulle få se de meterhöga vågorna. Helt fantastiskt! Den gåvan och glädjen som naturen gett, liknande minnen av livet vill jag skänka till mitt barn med, så enda sen han var nyfödd har en stor del av vårt liv spenderats i skogen.

Jag vill gärna lyfta fram vad du som förälder kan göra för att få ditt barn att gå ut mer, med utgångspunkt ur mitt eget nära föräldraskap. Det är i leken som barn lär sig bäst, som ni får en trygg anknytning till varandra och till att ha kul helt enkelt! Så här kommer en lista med 20 saker att göra med ditt barn, som kanske blir ett minne för livet sen.

I skogen

Det där helt ultimata stället där allt kan bli en lek, och där man inte behöver egentligen nånting med sig, leken kan bestå av att kasta pinnar på träden, spana in myrorna eller mumsa på bär. Glöm inte äta fikat på en sten med stubbe som bord! Garanterat succé, i vart fall hos mitt barn.

Bygg en koja. Luta en lång pinne mot klykan på ett träd och fyll på med mer pinnar varteftersom. Eller gör ditt alldeles eget design, bara fantasin sätter gränser.

Bygg ett hus för småfolket. Fantasistimulerande och tar inte alls lika lång tid som en stor koja. Bädda med mossa i sängen, ha en svamp som stol till småfolket, och en sten till bord. Kom tillbaks nästa dag och se efter om de varit på besök!

Gå på skattjakt! Gör en lista på saker barnen kan leta efter: svampar, fåglar, fina växter, löv.

Ta med en kamera och  låt barnen gör en egen naturfilm, och ha sen biovisning hemma med popcorn. Eller ta bilder på spännande saker, skriv ut bilderna sen och ha en egen liten konstutställning.

Med hjälp av löv och kvistar kan man göra massvis med fantastiska saker. Vi brukar försiktigt göra hål i ett löv och dra stjälken från ett annat igenom och knyta fast försiktigt. Det blir en helt fantastisk girlang till slut, utan tråd. Lönnlöv är bäst för det här. Vi brukar även göra kronor av löv att ha på huvudet. Eller väv nånting med löv. På denna länk finns fin inspiration till små konstverk att göra av löv och kvistar.

Spela naturbingo. Jag hittade dessa fina bingobrickor med olika teman. Visserligen på engelska, men det blir vad du gör det till. Ni kan bara kolla på bilderna, eller så övar ni engelska med.

Min sons favorit. Ta naturen hem! Plocka löv, kvistar, stenar, pinnar och en och annan insekt och beundra det hemma. Hmm, detta måste vara ett släktdrag, jag drog hem grodor och min mamma hade ett helt menageri som liten hemma. Kom ihåg att släppa ut det sen igen också, vilda djur trivs bäst i det vilda.

Stapla stenar och gör stenbalanser. Vi är nybörjare, men vill du se ett proffs, kolla in Gravity Glue!

Vid havet

Plaska, bli våt, simma, plocka fjädrar, bygga sandslott, ljuva minnen det. Finns otroligt mycket att göra vid havet och jag har den stora turen att ha en mamma som är öbo, så det blir lätt att gå till havet när vi besöker henne. Men även en liten insjö kan erbjuda spännande lekar.

Bygg skulputurer av sand och vad ni nu hittar på stranden. Gå en steg längre än det traditionella sandslottet. Bara fantasin sätter gränser. Ett sjögräsmonster kanske?

Bygg ett bäck i sanden, med bassänger som rinner ner till havet.

Låt din unge gräva ner dig! Ossian tycker det är hejdlöst roligt.

Jaga vågor, simpelt men kul.

Släppa ut en mindre stock i vattnet och försök sen träffa den med stenar.

Kika in bland vassen och tången om du hittar några spännande krabbor, fiskar eller annat.

Utomhus generellt

Att bara vara ute, det är nog det bästa ändå. Att ta sig till havet kan bli kostsamt, samma med skogen om du bor urbant. Men det finns alltid en park att gå till eller en liten gräsplätt att njuta av. Här är lite utomhusaktiviter du kan göra lite varstans.

Ge din unge hammare, stora spikar och en stock och låt dom hamra iväg. Nu tycker ni nog att jag är knäpp, men jag är av den åsikten att hellre att jag låter mitt barn få öva med riktiga verktyg under min uppsikt, där jag kan visa hur man gör det på ett säkert sätt, än att han skadar sig när jag inte är med. Ja, jag är gammal scout och detta är en del av scoutfilosofin, och ja, jag anser att barn är långt mer kompetenta är vad de flesta vuxna tror.

Spela kubb. Att få kasta saker kommer sig naturligt hos barn så jag uppmuntrar barn till att kasta i leken, än att de råkar kasta på människor, djur eller fönster. Kubb är idealiskt för det här.

Leka sardinburken. Som omvänt kurragömma, men istället gömmer sig en och alla andra letar. När du har hittat den som gömt sig, så tryck in dig där brevid. Svårt att inte skratta då och mycket mer vänligt än att en är ensam kvar.

Under hökens vingar – klassisk lek med mycket spring. Om du inte kommer ihåg hur det gick till så är det så här: En är hök och står ryggen emot alla andra som står på ett led. Höken säger “Under hökens vingar kom” och de andra skriker “Vilken färg?”. Höken säger då exempelvis “röd” och då får alla som har rött på sig gå över till andra sidan. Resten får springa över och undvika att bli tagna av höken. Blir nån tagen så blir den personen hök med och så fortsätter det.

Spela fotboll, brännboll, boule, kricket, vad som helst som ni har hemma och som går ut på att leka tillsammans. Det går att variera i det oändliga också. Biblioteket där jag bor anordnade spökkricket till Halloween. De hade klippt ut spöken och tejpat fast dom på kricketvalven och klätt ut sig till spöken. Väldigt rolig idé.

Och sista klassikern som aldrig dör ut, mata änder. Ta med havre, brödkanter eller vad ni har hemma, gå till närmaste ställe och mata och kanske leta fjädrar samtidigt att ha till konstverk hemma.

Jag vill gärna slå ett slag för naturen. Det är där vi människor frodas, det är där hälsan får en bra grogrund, det är där vi stimuleras, vi söker fred inom oss själva, får inspiration och blir med tillfreds med världen. Att ha en trygg anknytning till naturen är också ett stort steg till att faktiskt ta hand om den sen.

Mer att läsa:

Den nyttiga utevistelsen? 

30 days of rewilding 

Advertisements

11 frågor

1. Vem är den absolut roligaste personen du vet?

Mina bror Leo. Torr dryg humor som kan gå en på nerverna och när man väl fattar vad han menar så blir man så glad för att ens lillebror är smartare än vad man själv är.

2. Vilken är din paradrätt?

Marockansk lammgryta med katrinplommon. Min favoriträtt (roligt nog även Katniss Everdeens favoriträtt med, haha) och om jag måste servera något blir det gärna den. Om det inte vore för alla veganer jag känner.

3. Vem är din förebild?

Jesus. Fast jag är inte religiös alls faktiskt. Men Jesus verkade vara en schysst snubbe för sisådär 2000 år sen och hade nog passat in bättre idag och sluppit bli avrättad. Sen gillar jag Dag Hammarsköld med. För sina citats skull. Och för feminismens skull så måste jag säga att jag gillar Tekla med, för att hon gjorde som hon ville och inte lät normen styra över henne. Om jag någonsin får en dotter vill jag att hon ska heta Tekla efter henne. Och för att det är ett schysst namn.

4. Vem borde börja blogga?

Det vore ju fantastiskt om Jane Austen på något sätt kunde blogga trots att hon är död sedan några hundra år. Jag hade gärna läst hennes syrliga blogginlägg och underfundiga humor.

5. Om du var tvungen att välja – din blogg eller ditt facebookkonto?

Bloggen. Eller instagram. Facebook, där jag jobbar jag mest i olika politikergrupper och det är nog så viktigt men inte viktigast.

6. Är du bra på att löneförhandla?

Nej. Inte alls. Men jag jobbar på det.

7. Hur mycket tid lägger du på ditt bloggande?

För lite tid. Instragram mest nuförtiden. Whitemaskgirl därmed heter jag.

8. Vilken film såg du senast?

Ser knappt film, mest TV-serier. Men film som jag såg senast var Planes 2 – dålig amerikansk barnfilm med stereotypa personligheter och alldeles för förutsägbar. Vi ser nog inte om den. Rekommenderar hellre filmen Brave om du måste se en barnfilm.

9. Du får massa pengar – vad betalar du av först CSN-lånet eller bolånet?

Mitt CSN-lån. Har inget bo-lån ännu. Men om jag fick massa pengar skulle jag köpa en gård i Västerbotten/Norrbotten, ett torp i Östergötland och en lägenhet i London. För de är dom tre ställena jag vill bo på mest. Samtidigt. Klona mig själv skulle annars vara ett alternativ med.

10. Vad tycker du om ordet entreprenör?

Ett fint ord, även om jag länge underskattade det och såg det som kapitalistiskt. Sen jag läst David Grebers bok Skuld och alla ekonomiböcker jag kommit över (min examen handlar om ekonomi och företagande ur ett miljöperspektiv) så har jag insett en del grejer om det, att det kanske inte är så dumt ändå.

11. Lever du som du lär?

Oftast. Jag är väldigt medveten om när jag inte gör det, jag vet alltid exakt hur jag känner kring saker och ting och förstår även varför jag gjorde så och den förståelsen gör det svårt att inte leva som jag lär. Kanske alla människor gör så? Men att alltid hålla mig till vad jag står för är en trygghet för mig själv, även om andra defintivt inte håller med och även om det under en kortare period kan se ut som att jag inte tar hand om mig, för att jag inte besvarar elakheter (exempelvis) på samma sätt tillbaks. Men jag måste leva med mig själv för resten av livet och att gå ner till deras nivå gör mig inte lyckligare. Däremot är jag för att man bör försvara sig själv, det vill jag förtydliga.

Överlevnad

Har fått höra att jag inte ska ta några hastiga beslut. Att jag ska tänka på Ossian, på Adam, på allt viktigt, inte tänka på Adam, tänka på mig själv, komma över och fika, sova över, att Nordnorge verkar fint för en trasig själ, att jag är dumdristigt som väljer att lämna mitt hemland, för vad tusan ska jag leva på? Motstridiga budskap men jag är ändå tacksam för alla råd, men jag kommer nog inte följa en del av dem. No offence men jag tror att alla människor löser sina svårare situationer på olika sätt. Jag är stark, det vet jag. Jag har överlevt en allvarig sjukdom som liten, överlevt att min idol dog alldeles för ung, överlevt mobbing, depression, att jag varit tvungen att bryta med människor om och om igen, människor jag älskat och älskar fortfarande för att ta hand om mig själv och de mina. Allt känns så tufft just nu, jag sitter med tårar med ögonen och gråter för att sen skratta åt mig själv för att jag inte orkar gråta mer. Tankarna vandrar.  Att jag ska försöka igen med Adam, att jag bara borde lägga mig på ett fält och se upp på den blå himmelen och aldrig resa mig upp igen det borde finnas något att kämpa för, att bo utan mitt barn i ett halvår, en månad, varannan vecka, allt det känns omöjligt. Lyssnar på musik, glad musik, ledsen musik, mest Brolle för att jag kan alla hans låtar utantill och det känns som att få lyssna på Norrland, älvar, natur, barndom, bastu och doften av stormhatt på en sommaräng. Fast jag är född söderut så finns det något inom mig som längtar norrut, kanske är för att jag är från en norrländsk släkt. Jag tar hand om mig just nu, jag överlever.

Ett nytt kapitel

Den mest sorgsna sommaren i mitt liv är till ända. Mitt äktenskap har gått i kras, jag ska flytta och mitt i alltihopa försöker jag vara en bra mamma, en bra vän, en bra människa, fast jag är sönder i själen. Jag har försökt utsätta mig för det vackraste saker jag vet, gjort de saker jag älskar mest och varit med dem jag gillar mest, men det har alltid varit en tagg i mig ändå, då min livskamrat inte vill längre. Alla de andra sakerna, vännerna, har varit små tacksamma andningshål för att jag inte ska förlora förståndet och till det vill jag säga tack. Tack till er vänner som lyssnade. Och tack till er vänner jag inte sa något till, att ni ändå fick mig att le. Tack till skogen dit jag gått nästan varje dag för att finna stillhet och lugnet i mig själv. Tack till min son, för att du varit världens mest gladaste barn, trots att du haft två ledsna föräldrar. Tack till min vän Emelie för att du påminde mig om när vi gick på gymnasiet och du gjorde yoga och du var så harmonisk då. Jag behövde själv få känna harmonin i kroppen så i våras började jag själv med yoga. Tack till min vän Johanna, att jag fick någon att skriva till, det hjälpte mig att tänka igenom saker också. Tack till min svärmor för att du verkligen gjort allt för att både jag och Adam skulle mått bra. Att du trodde på oss när vi själva inte trodde. Och tack till mamma som fått utstå otaliga telefonsamtal, ibland timslånga där jag gråtit, skällt och fått utlopp för de motstridiga känslor jag har haft i min kropp.

Jag kommer lämna Finspång, så mycket vet jag att framtiden kommer bli. Jag älskar Östergötland, speciellt den norra delen och  jag har alltid vara lycklig av att bo här, men jag behöver luftombyte just nu. Jag har en otrolig lust att åka till Nordnorge en tid, det är en dröm jag haft mycket länge och jag tror att jag behöver göra något helt för mig själv för att kunna läka. Sen vill jag nog göra alla de där sakerna jag och Adam sa att vi skulle göra, men aldrig gjorde. Det får bli mitt avslut på våran relation, som på många sätt har varit det bästa som hänt mig. Jag blev ju kär, lycklig och fick min son.

Ramunderberget

Livet går snabbt nu och jag hinner inte med. Plugg, kaos och odlingen tar all min tid känns det som och lägg till allehanda sjukdomar (magsjuka just nu) bror med hundar och flickvän som tillfälligt bor hos oss, besök från England (kommer lite inlägg om det) och att jag faktiskt vill tanka lite majluft också gör att tidschemat är pressat. Jag längtar till juli!

Igår tog vi paus och åkte till Söderköping,  den vackraste staden jag vet. Åt burgare på Kanalbodarna (deras vegetariska burgare är ganska god), spanade in segelbåtar och pratade om hur det skulle vara att åka hela Göta Kanal. Sen föreslog min bror att vi skulle upp på Ramunderberget och det var otroligt kul. Vilken utsikt! Hundarna och Ossian älskade det, men jag höll ett krampaktigt grepp om honom, som ni kanske såg på IG. Hönsmamma en är ibland.

Jag och lilla filur. 

The almighty Ådi!

Vi letade efter borgkällan med, men hittade mest bara små skogstjärnar.

Min bror Jonathan med flickvän Emma. Och min brors hund Milo. 

Söderköping – jag älskar dig. Måste verkligen åka dit oftare, blir bara nån gång per år fast det ligger så nära. Hemmablind en kan va. Har ni några sommarpärlor på lager? 🙂

Vi skapar en fjärilsäng bland asfalt och betong

Vi hittade ritkritor. Stora sådana du använder utomhus. Vi fyller backen utanför vårt hus med fjärilar, fiskar och blommor. Helst oranga blommor om han får bestämma. Eller cirklar. Jag gillar de vita, rosa och gula mest. Och en gubbe i lila jacka som ser glad ut. För glada gubbar bör finnas på ängar. Och fiskar med, av nån anledning. Vi ritar och ritar tills solen börjar gå ner och månen tittar upp. Ossian pekar och säger att det är en boll. Jag förklarar att vi kallar den månen. Han prövar ordet, skakar på huvudet och säger sen igen, med eftertryck: Boll! Och då är det väl så, vi har bollar på himmeln och fjärilsängar på asfalten.

Och sen blev det kalas…

Har varit bortrest hela helgen. Till min gamla hemstad Eskilstuna där jag spenderade min tonårstid. Mycket har förändrats men mycket är sig likt. Bo där igen vill jag inte, jag tycker för mycket om naturen och havet, men det är fint att besöka. Lördagen spenderades i olika caféer och lekplatser, tog inte en enda bild då jag hade det så trevligt, så vi hoppar direkt till lilla Lokes födelsedag. 4 år blev han och jag kunde inte vara stoltare gudmor till den lilla. Han är så härlig, full av energi och humor. Han kommer nog bli en bra storebror. Dagen började med att Ossian och jag gosade på en madrass på golvet till sju, sen frukost och direkt ut med alla ungar och hunden till lekplatsen. Emelie fick njuta av lite egentid hemma innan stora kalaset började.

Färdiglekta gick vi sen in och blåste upp ballonger och bakade muffins. Jag drack oändliga mängder te då jag var så kall och idag fick jag förklaringen, är förkyld. Sen öppnades lite presenter, mycket böcker och filmer, och ritgrejer från oss. Och mycket lek och spring med 6 småttingar från 2 till 5 som förvandlade kartonger till slott, ambulanser och hus. Och tårta såklart, jag tyckte Emelie verkligen kämpade med att göra egen marsipantårta klockan nio på kvällen en lördag. Bara småbarnsföräldrar skulle göra något sånt för att få sina barn glada.

Det var en härlig dag, även om jag var lite hängig och trött och när vi åkte hem igen var jag mätt på intryck men ändå ganska lugn med en sovande lockig liten filur i famnen och ett leende på läpparna. Jag har turen att ha så många fina människor i mitt liv, och att få se Loke och Ossian växa upp tillsammans ska bli väldigt härligt. Får planera in ett besök snart igen!