Överlevnad

Har fått höra att jag inte ska ta några hastiga beslut. Att jag ska tänka på Ossian, på Adam, på allt viktigt, inte tänka på Adam, tänka på mig själv, komma över och fika, sova över, att Nordnorge verkar fint för en trasig själ, att jag är dumdristigt som väljer att lämna mitt hemland, för vad tusan ska jag leva på? Motstridiga budskap men jag är ändå tacksam för alla råd, men jag kommer nog inte följa en del av dem. No offence men jag tror att alla människor löser sina svårare situationer på olika sätt. Jag är stark, det vet jag. Jag har överlevt en allvarig sjukdom som liten, överlevt att min idol dog alldeles för ung, överlevt mobbing, depression, att jag varit tvungen att bryta med människor om och om igen, människor jag älskat och älskar fortfarande för att ta hand om mig själv och de mina. Allt känns så tufft just nu, jag sitter med tårar med ögonen och gråter för att sen skratta åt mig själv för att jag inte orkar gråta mer. Tankarna vandrar.  Att jag ska försöka igen med Adam, att jag bara borde lägga mig på ett fält och se upp på den blå himmelen och aldrig resa mig upp igen det borde finnas något att kämpa för, att bo utan mitt barn i ett halvår, en månad, varannan vecka, allt det känns omöjligt. Lyssnar på musik, glad musik, ledsen musik, mest Brolle för att jag kan alla hans låtar utantill och det känns som att få lyssna på Norrland, älvar, natur, barndom, bastu och doften av stormhatt på en sommaräng. Fast jag är född söderut så finns det något inom mig som längtar norrut, kanske är för att jag är från en norrländsk släkt. Jag tar hand om mig just nu, jag överlever.

Ett nytt kapitel

Den mest sorgsna sommaren i mitt liv är till ända. Mitt äktenskap har gått i kras, jag ska flytta och mitt i alltihopa försöker jag vara en bra mamma, en bra vän, en bra människa, fast jag är sönder i själen. Jag har försökt utsätta mig för det vackraste saker jag vet, gjort de saker jag älskar mest och varit med dem jag gillar mest, men det har alltid varit en tagg i mig ändå, då min livskamrat inte vill längre. Alla de andra sakerna, vännerna, har varit små tacksamma andningshål för att jag inte ska förlora förståndet och till det vill jag säga tack. Tack till er vänner som lyssnade. Och tack till er vänner jag inte sa något till, att ni ändå fick mig att le. Tack till skogen dit jag gått nästan varje dag för att finna stillhet och lugnet i mig själv. Tack till min son, för att du varit världens mest gladaste barn, trots att du haft två ledsna föräldrar. Tack till min vän Emelie för att du påminde mig om när vi gick på gymnasiet och du gjorde yoga och du var så harmonisk då. Jag behövde själv få känna harmonin i kroppen så i våras började jag själv med yoga. Tack till min vän Johanna, att jag fick någon att skriva till, det hjälpte mig att tänka igenom saker också. Tack till min svärmor för att du verkligen gjort allt för att både jag och Adam skulle mått bra. Att du trodde på oss när vi själva inte trodde. Och tack till mamma som fått utstå otaliga telefonsamtal, ibland timslånga där jag gråtit, skällt och fått utlopp för de motstridiga känslor jag har haft i min kropp.

Jag kommer lämna Finspång, så mycket vet jag att framtiden kommer bli. Jag älskar Östergötland, speciellt den norra delen och  jag har alltid vara lycklig av att bo här, men jag behöver luftombyte just nu. Jag har en otrolig lust att åka till Nordnorge en tid, det är en dröm jag haft mycket länge och jag tror att jag behöver göra något helt för mig själv för att kunna läka. Sen vill jag nog göra alla de där sakerna jag och Adam sa att vi skulle göra, men aldrig gjorde. Det får bli mitt avslut på våran relation, som på många sätt har varit det bästa som hänt mig. Jag blev ju kär, lycklig och fick min son.

Ramunderberget

Livet går snabbt nu och jag hinner inte med. Plugg, kaos och odlingen tar all min tid känns det som och lägg till allehanda sjukdomar (magsjuka just nu) bror med hundar och flickvän som tillfälligt bor hos oss, besök från England (kommer lite inlägg om det) och att jag faktiskt vill tanka lite majluft också gör att tidschemat är pressat. Jag längtar till juli!

Igår tog vi paus och åkte till Söderköping,  den vackraste staden jag vet. Åt burgare på Kanalbodarna (deras vegetariska burgare är ganska god), spanade in segelbåtar och pratade om hur det skulle vara att åka hela Göta Kanal. Sen föreslog min bror att vi skulle upp på Ramunderberget och det var otroligt kul. Vilken utsikt! Hundarna och Ossian älskade det, men jag höll ett krampaktigt grepp om honom, som ni kanske såg på IG. Hönsmamma en är ibland.

Jag och lilla filur. 

The almighty Ådi!

Vi letade efter borgkällan med, men hittade mest bara små skogstjärnar.

Min bror Jonathan med flickvän Emma. Och min brors hund Milo. 

Söderköping – jag älskar dig. Måste verkligen åka dit oftare, blir bara nån gång per år fast det ligger så nära. Hemmablind en kan va. Har ni några sommarpärlor på lager? :)

Vi skapar en fjärilsäng bland asfalt och betong

Vi hittade ritkritor. Stora sådana du använder utomhus. Vi fyller backen utanför vårt hus med fjärilar, fiskar och blommor. Helst oranga blommor om han får bestämma. Eller cirklar. Jag gillar de vita, rosa och gula mest. Och en gubbe i lila jacka som ser glad ut. För glada gubbar bör finnas på ängar. Och fiskar med, av nån anledning. Vi ritar och ritar tills solen börjar gå ner och månen tittar upp. Ossian pekar och säger att det är en boll. Jag förklarar att vi kallar den månen. Han prövar ordet, skakar på huvudet och säger sen igen, med eftertryck: Boll! Och då är det väl så, vi har bollar på himmeln och fjärilsängar på asfalten.

Och sen blev det kalas…

Har varit bortrest hela helgen. Till min gamla hemstad Eskilstuna där jag spenderade min tonårstid. Mycket har förändrats men mycket är sig likt. Bo där igen vill jag inte, jag tycker för mycket om naturen och havet, men det är fint att besöka. Lördagen spenderades i olika caféer och lekplatser, tog inte en enda bild då jag hade det så trevligt, så vi hoppar direkt till lilla Lokes födelsedag. 4 år blev han och jag kunde inte vara stoltare gudmor till den lilla. Han är så härlig, full av energi och humor. Han kommer nog bli en bra storebror. Dagen började med att Ossian och jag gosade på en madrass på golvet till sju, sen frukost och direkt ut med alla ungar och hunden till lekplatsen. Emelie fick njuta av lite egentid hemma innan stora kalaset började.

Färdiglekta gick vi sen in och blåste upp ballonger och bakade muffins. Jag drack oändliga mängder te då jag var så kall och idag fick jag förklaringen, är förkyld. Sen öppnades lite presenter, mycket böcker och filmer, och ritgrejer från oss. Och mycket lek och spring med 6 småttingar från 2 till 5 som förvandlade kartonger till slott, ambulanser och hus. Och tårta såklart, jag tyckte Emelie verkligen kämpade med att göra egen marsipantårta klockan nio på kvällen en lördag. Bara småbarnsföräldrar skulle göra något sånt för att få sina barn glada.

Det var en härlig dag, även om jag var lite hängig och trött och när vi åkte hem igen var jag mätt på intryck men ändå ganska lugn med en sovande lockig liten filur i famnen och ett leende på läpparna. Jag har turen att ha så många fina människor i mitt liv, och att få se Loke och Ossian växa upp tillsammans ska bli väldigt härligt. Får planera in ett besök snart igen!

En liten present

När detta publiceras är jag i Eskilstuna och firar kalas. Jippi, lilla Loke blir fyra år! Och jag var bara tvungen att fixa i ordning en helt egen present till honom, självklart med tema grönt då det är födelsedagsbarnets favoritfärg. Kortet är ett tjockare vitt papper jag vek dubbelt, sen klippte jag ut bokstäver och en ballong från pensionskuvertet (ni kanske såg det på instagram) och sen klistrade jag ihop allt. Skissera på baksidan baklänges så blir det inga fula ritmärken framifrån. Ritade ballongsnöre med blyerts, blev finast så.

Burken var enkel den med. Limmade ihop en plaståsna jag fick gratis på Röda Korset med en syltburk (limpistol funkade bäst för mig) och målade den med vanlig färg. Två lager så täckte den. Istället för pensel använde jag en tandborste för att få en liten ruggad yta, ville det skulle se ut som mossa eller gräs på den stackars åsnan.

Kritorna i burken har jag bara stöpt om. Hittade ett gäng kritor på loppis, som visserligen var oanvända men jag ville göra något med dem. Så jag gick förbi Myrornas och köpte en av IKEAS plastisformar i form av fiskar. De finns ungefär överallt att få tag på för en femma. I glasburk över ett vattenbad (använd en gammal syltburk så du kan kasta den sen, det är svårt att få rent) smälte jag vaxkritorna en och en, med början med de ljusaste färgerna till de mörkaste. Två kritor av en färg blev lagom till en fisk. Häll över i formen och låt stelna under natten. När du tar lös dem ur formen, böj försiktigt först så att sidorna släpper, annars går stjärten av.

Jag toppade såklart allt detta med ett superpedagogisk ritblock från fina leksaksbutiken också. Ifall inga av de andra presenterna gick hem. Det är det som göms i paketet.

Tre sallader

Nu är det ju vår och det känns som nästan allt är i säsong. Från rädisor till bladgrönt, vissa äpplen (visste ni att svensk äppelsäsong kan vara från mars till november? Varför har vi ens äpplen från Argentina?) och såklart ätbara blommor som tusensköna. Nu innehåller inte mina sallader tusenskönor, använder det hellre till kroppsskrubb men det är så roligt att allt finns att ta för sig av!

Först ut är en varm sallad gjord på färska rädisor, inlagda rödbetor från förra året (egenodlat), broccoli och brytbönor från frysdisken och gårdagens kokta potatis. Jag slängde i först broccoli och brytbönor i stekpannan med kokosfett tills de tinade, sen i med potatis och hela rädisor. Obs, spara rädiseblasten, den går att användas till annat. Kryddade med paprika, kryddgrönt, svartpeppar och salt. Stek tills grönsakerna är knapriga och ät direkt.

Näst på tur kunde inte vart enklare. Det är två ingredienser. Två! Riv morötter. Mortla kumminfrön. Blanda ihop.

Sist då kommer min favorit. Kålsallad med äpple. Hacka kål, jag använde grönkål men svartkål är faktiskt godast tycker jag. Om du vill kan du blanda i rädiseblasten ovan, kanske lite kirskål, maskrosblad eller röda bladgrönsaker (det hade jag hemma) och krydda med salt och nymalen svartpeppar. Jag hade även i en liten skvätt linfröolja men ta inte för mycket, då blir det bittert! Sen hacka röda äpplen till småbitar, behåll skalet på så blir det vackrare och nyttigare.

Sen några tips till er som vill göra egna sallader.

Allt passar i sallad. Nästan i vart fall. Jag har en gammal salladsbok från 80-talet med fina sallader som Köttsallad och liknande. Haha, vilket kuriositet. Skippa köttet dock, finns så mycket goda grönsaker. Och frukt. Var inte rädd att använda frukt i matlagningen.

En sallad behöver inte vara kall. Värm den snabbt på spisen. Detta passar inte bladgrönt då de sloknar, men morötter och andra rotfrukter, kål av olika slag och dylikt funkar.

Och glöm inte att krydda. Skulle du äta köttfärssås utan att krydda? Korv utan krydda? Potatismos? Pasta? Soppa? Trodde väl inte det heller. Så glöm inte bort att krydda salladen. Jag har ätit allt för många sallader i mina dar där det blir totalt smaklöst då det är okryddat.