Dagen brukar börja med att Adam tar Ossian och så äter de frukost tillsammans, medan jag sover vidare en timme till. Detta behövs då jag tar Ossian på nätterna, då jag ändå är otroligt lättväckt (alltså, jag blir störd om en person går ut i trapphuset eller om katten går och dricker vatten. Måste verkligen ha knäpptyst för att sova) och Adam inte ens blir väckt av en skenade elefanthjord. Enkel logik säger alltså att jag tar Ossian nattetid, sedan får jag ta igen det på morgonen. Vi samsover förresten också, alla tre. Då kan jag bara rulla åt sidan för att låta Ossian amma, vilket sparar tid och sömn.

Jag städar en halvtimme på morgonen, när Ossian har sin förmiddagstupplur och Adam är i skolan.  Jag diskar upp de saker vi använt till frukost, plockar undan saker som står framme, viker tvätt, dammsuger (måste göras varje dag när man har djur) etcetera. Det gör att vårat hem inte är i en total kaos, och jag får lugn och ro i själen. Fast ibland är jag lat, och går och lägger mig igen och sover en halvtimme. Det får man också göra. Sedan storstädar vi en gång i veckan, oftast på en lördag.

Vi ägnar flera timmar åt matlagning här hemma, då vi för det mesta gör allt från grunden. Allt från pizza, pasta, soppor till marmelader, kakor bröd och havremjölk gör vi själva. Det ger oss en tid att umgås tillsammans, diskutera dagen som har gått, och samtidigt gör vi något nyttigt. Då Adam och jag märkt att vi mår bättre av den mat vi lagar själva sparar vi också tid genom att inte vara så sjuka hela tiden. Tillsatsfri, ekologisk mat är nyckeln till att vi ska må bra. Gör man en stor sats också, så spar man tid. Det man inte använder på en gång, det kan man frysa in.

Teknikfri helg. På helgen, då stänger jag av dator och mobilen. Detta behövs för min egen mentala återhämtning,  samt att jag avskyr att känna mig så låst av tekniken. TV, det äger jag inte, då det är alldeles för lätt att bara sitta där och glo i timmar på nån tråkig amerikansk sitcom. Om jag verkligen vill se ett program, finns det mesta tillgängligt via nätet. Plus att det är skönt med reklamfritt. Istället städar vi, går och badar, tar långpromenader i skogen, eller mitt allra bästa, går på loppis där jag kan prata med försäljaren om föremålets historia, dregla på fint porslin och pruta! Att omges av saker med historia, som hundra andra människor ägt innan mig, gör att historienörden i mig går bärsärk.

Ta livet med en klackspark. Jag är en obotlig optimist, och tror att allting blir bra i slutändan. Jag behöver den här optimismen för annars skulle jag däcka ihop, ligga i sängen och inte gå upp, för då är det ändå ingen mening med allt. Nej, jag måste få tro att världen kommer att bli jämställd om fem år, att vi kommer klara klimatkrisen, att min son kommer växa upp till en riktigt trevlig kille, att jag och min man kommer slå världsrekordet i längst äktenskap (för närvarande 86 år) och att alla jag känner är lyckliga. Optimistiska tankar är the way to go.

Det här är alltså de saker jag gör just nu. Jag är inte fullt nöjd, för bloggen blir lidande (tråkigt!!!) och jag vill kunna få ett bättre vänskapsliv också, men det är svårt. Jag vet ärligt talat inte hur man får nya vänner. De jag känner har jag gått i samma klass med tidigare, eller går i samma klass med nu och då brukar man umgås, men hur tusan får man vänner utanför den kretsen? Det är något som jag håller på och kämpar med just nu. Sedan, att blogga mera är något jag vill så gärna göra, men inte till följd av att jag mår dåligt av det. Och, just det ja, skolan. Jag vill få bättre ordning på skolan då just nu är jag halvt förvirrad hela tiden och vet knappt vad jag gör. Går det att ordna tror ni?

En 34 anledning är att jag inte vill att min son ska växa upp i ett samhälle som har en extremt snevriden syn på hälften av befolkningen (egentligen mer än hälften om man räknar in all rasism och dylikt också. Tydligen är vita män den norm som gäller).

Uppdatering: Facebook låter inte er sprida ovanstående länk vidare. Det anses vara skräppost. Skriv gärna till dem om det!

Jag är sjuk. Hostar och snörvla. Energin är inte heller på topp. Men jag är inte så där jättesjuk som jag annars brukar bli, med läkarbesök och akutmottagning, utan lite lagom sjuk så där. Tillräckligt sjuk för att strunta i skolarbetet en dag, tillräckligt frisk för att sitta i trädgårdslandet ett par timmar och rensa ogräs som både får agera leksak till Ossian, och som föda. Har planer på att göra nässelpulver att ha i både brödbak och plättar, och maskrossirap.

Hämta paket är också något man kan göra när man är lagom sjuk. Jag hade två härliga paket som väntade. Jag tycker det är så spännande med paket, känns nästan som att få en present även fast man vet vad som finns i. I det första paketet låg dessa härliga små affischer, av duktiga Agnes Brandels. Min personliga favorit är den ledsna rävflickan. Nu ska jag bara hitta fem ramar till dem. Om ni har ramar i storlek 15×21 cm, hojta till!

Det andra paketet var från svärmor. Det innehöll en av de godaste spreads jag provat, som jag bad om att hon skulle skicka. Hon skickade även med två bilder på Lake District. Lake District är i min mening den absolut vackraste delen av England, men otroligt glesbefolkad. Jag har planer på att när Ossian är lite större ta en vandringstur i detta område i en vecka, och bara njuta av landskapet. Men så länge får jag njuta av landskapet på bild.

Så mycket mer har jag inte gjort idag, bara slöat, virkat, läst och kurerat mig själv. Och fastnat totalt för en ny serie, Land Girls. Se den om ni inte har gjort det. Nu ska jag gå och sova, för imorgon kommer ovan nämnda svärmor. Hoppas jag mår bättre då. God Natt.

Har haft teknikstopp hemma hos mig i helgen, telefonen avstängd och datorn bortglömd, och hjälp vad skönt det har varit! Och välbehövligt. Jag har ända sedan i julas varit nedåtstämd.Men nu i maj vände det och jag började känna mig bättre, och fick i samma veva en stor inspirationsspurt. Det är som det har legat hela vintern och bara fyllts på. I veckan har jag kokat egen marmelad, rensat ut min garderob till en tredjedel av dess forna storlek, men med kläder jag älskar, målat om ett skrivbord, rensat ut bland leksaker (och skänkt till en skola), sytt om kläder, bakat och plockat örter. Jag har också varit ute väldigt mycket, i skogen och vid sjön. Jag har fått simma ute för första gången på två år! Älskar att simma, så det var härligt.

Men, tillbaks till garderobsrensningen, när jag gjorde den hittade jag en massa gamla fina plagg jag glömt bort att jag ägde. Till exempel den här otroligt hemska skjortan från 80-talet och en söt kjol jag fått av mamma. Jag funderade länge på hur jag skulle bära de plaggen, då största delen av min garderob inte längre passar mig. Men så kom jag på det, att bära dem tillsammans. Resultatet: En utstyrelse som blev grällare än en hawaiiskjorta! (Fast min bror Alex skulle nog säga hippie om det istället). Till det hade jag ett par beiga knästrumpor från Monki och gröna skor från Swedish Hasbeens (men jag köpte mina på Blocket). Samt vovve. Är supernöjd med denna, första riktiga utstyrelse på nog ett år. Skönt med en inspirationsspurt!

Jag har velat ha små skyltar till mitt trädgårdsland en tid nu, men har inte kommit mig för att köpa några av de både dyra och fula som existerar på marknaden. Så jag bestämde mig för att göra mina egna, med hjälp av en vitt tuschpenna, papper, sax, grillpinnar och pakettejp. Det jag hade hemma alltså! Och nöjd blev jag, tycker om att det känns väldigt hemmagjort ut, och de röda papperspinnarna syns på lång väg.

Hur gör man då? Jo, först rita din design på pappret. Jag testade några olika, men blev mest nöjd med morotsskylten. Se bara till att skylten inte är bredare än pakettejpen. Sedan klipp ut och sätt en grillpinne på baksidan av pappersbiten med en liten tejpbit. Tag sedan en dubbel så lång tejpbit som papperet är långt, och dubbelvik den över pappret (alltså, papperet ska in emellan de två flärparna). På så sätt håller de mot vätan och du behöver inte laminera den (dyrt!). Sedan kan man finlira lite med saxen, och sedan är den redo att sättas ut i trädgårdslandet.

Visst blev den fin?

Pappersbitarna som blev över, släng dem inte förresten. De kan användas till många olika sorters papperspyssel, till exempel det här och det här.

Därför blir jag mörkrädd när nykommande invandrare slussas iväg till Malmö, istället för att spridas över landet. Argument för att inte ta emot andra invandrare är att de som redan finns i kommunerna har hamnat i ett utanförskap. Ofta får man läsa om problem i invandrartäta områden som Rinkeby och Rosengård. Även i småstäder finns det mer invandrartäta områden, och det är här jag ser problemet. Att det ens finns mer invandrartäta områden. Det är en fråga om segregation, något som individer som Rosa Parks och Martin Luther King kämpade emot.

Lösningen, som jag ser det, finns i mötet. Som det möte jag hade i min gymnasieklass. När jag dagligen fick gå i skolan tillsammans med muslimer, kineser, tjejer, fotbollsintresserade, människor. Mötet finns inte i den invandrartäta förorten Rinkeby. Mötet finns inte heller i Skurup. Mötet finns där man får en möjlighet att träffas, att prata med varandra, diskutera och lära känna varandra. Som i en skola. Som i det dagliga livet. Genom möterna kanske man kan bota utanförskap, bota rasism. Och få folk att inse: Vi är ju ändå alla människor.

Jag kämpar för att lära mig laga mat och tar varje chans jag får att testa. På mitt senaste politikermöte serverades linssoppa gjord på röda linser, ingefära och tomatkross. Så enkelt, men också så gott. Jag ville testa att göra den själv, men lite mer kryddstark så jag blandade i lite chili. Och fetaost också, för jag hade det hemma och den behövde bli använd, men det gjorde bara soppan matigare.

För att göra soppan behöver du:

3 dl röda linser

1 burk tomatkross

Färsk ingefära, lika stort som ett babyfinger

100 gram fetaost

1/2 halv röd färsk chili

Paprikapulver, kummin, peppar och salt efter smak.

Blanda linserna med tomatkrossen och kryddorna. Riv ingefäran och hacka chilin och häll i soppan. Låt det koka på medelhög värme i cirka 20 minuter. Under tiden, tärna fetaosten. Efter cirka en kvart, stjälp i fetaosten i soppan. Låt koka klart. Ät sedan med goda bladgrönsaker, till exempel krasse.

Jag har verkligen fullt upp nu, och stupar i säng vid tio varje kväll. Examen ska lämnas in på måndag för granskning, hoppas det går vägen, sedan håller vi på och förbereder oss för att flytta. Tonvis med saker rensas ut och vi går förbi second hand-affären varje vecka med kassar. Jag är en riktig skräpsamlare och har alldeles för mycket så det känns otroligt skönt att få rensa ut. Bara det bästa, de mest minnesvärda eller nödvändiga, det är det jag vill behålla. Men lite nytt har tillkommit. Som den här vackra diskstället som jag fick gratis. Har diskat på handdukar ända sedan jag flyttade hemifrån, så det var på tiden att jag fick ett diskställ. Nästa sak på inköpslistan är en besticklåda. Själva diskbänksskivan var svart förut, men jag skrapade bort den svarta färgen och hittade en fin virrvarrskiva under. Det känns nästan som att ha ett nytt kök! Att diska är förresten ganska kul när man har så fint porslin som jag har. Både från svenska Rörstrand, från England och Kina. Tänka sig, att jag har hela världen i mitt diskställ!

Igår var det första maj, och lite smått ledsen över att min favoritmånad April är till ända är jag. Men vi sa adjö till april med en enda lång utedag, som började med en tur på stan för att kolla in alla majtågen. Men snart gick vi hem för det var alldeles för mycket folk för min smak.

Väl hemma skulle vi grilla, men Ossian var så trött, så han somnade rätt upp och ner. Vi gjorde i ordning en tillfällig säng av våra jackor, som han sen snurrade runt på i sömnen. Det var första gången Ossian sov utomhus den här våren, och han har nog aldrig sovit så bra innan. De här 10 månaderna har det varit mycket “Första gången..”. Första gången jag blev mamma, första gången Ossian fanns, första gången han log, skrattade, badade, bajsade…Första gången han firade 1 Maj, och sov igenom den. Ja, det är väl också lite sorgligt att de dagarna är över, men den glädjen jag känner över min son varar för en livsstid. 
Converse, poncho och klänning är loppis. Strumpbyxorna är från Indiska.

Efter grillning och sollapning som värsta katterna gick vi sen till skogen och lät Ossian leka där bäst han ville. Hans nya stora förtjusning är tallkottar och att riva upp gräs. Ibland är min son mer en hund än ett barn. Kvällen slutade med familjegos framför ett avsnitt av House. Precis en sådan där lugn dag som behövs för att ladda upp batterierna. Hur var eran 1 maj?

Efter en högst ohälsosam helg beslöt jag mig för att göra årets första sallad. Mina kryddväxter från förra året har redan kommit upp i år, så jag passade på att blanda persilja och gräslök med stapelvaror jag hade hemma: Salladsmix i påse, fetaost och morötter. Hällde på lite olivolja över, istället för en fet dressing. Gott blev det, och passar perfekt nu när det ju är vårtider. Vad föredrar du på våren?