Today is Adam’s and mine first annivesery and I could not be more happy. We’ve actually lasted a year, with culture clashes, moody pregnant symptoms (like crying because Bambi’s mother died, and I had not even seen the movie) and trouble with goverments so that Adam actually could stay in Sweden. But he can now. YEY! If that is not love, then I don’t know what is. This has been the best year in my life, and I hope we will have many others to come. Adam, as you certainly will read this, I love you.
Grattis till er båda!! Underbart att ni har det så fint och lyckats trots hinder! Så häftigt att ni vågade bestämma er för att bli föräldrar trots att ni varit tillsammans så kort. Äkta kärlek är underbart och övervinner allt. Hoppas dina sista dagar innan förlossningen blir fina. Kramar
Tack så mycket. Jag hoppas det med, även fast jag gått över tiden. Adam och jag har känt varandra i flera år, det var kärlek som uppstod ur vänskap, så vi är nog ganska trygga i varandra.
Yes you guys are the best =).. Grats to you both .. 1 year wow.. =)